Ja 100 meter gick ju inte riktigt enligt planen. Hade tänkt slå till med en riktig pärla och slå några i heatet. Allt kändes bra innan även om jag visste att jag hade jättetufft motstånd. Men jag sprang inte så bra tekniskt. Kom aldrig upp i löpningen på slutet utan fastnade i accelerationslöpning. Det gör att det blir för korta steg på slutet och jag tappar fart jämfört med de andra. Tiden 11.84 i - 1,5 är ju helt ok och ett av de sanbbaste loppen för året men jag hade ju hoppats på det lilla extra.
Stafetten däremot gick mycket bättre! Jag o Emma fick en kanon växel i försöken, löpningen kändes som nåt helt annat än det individuella loppet. Det är nåt speciellt som händer när det är stafett. Man får som extra krafter av laget på nåt sätt. Man är så fokuserad på växlingarna och att hinna ifall nästa person i laget att löpningen bara går av sig självt. Växlingen till Elin var också rätt bra men inte perfekt. Vi gick i mål på 43.90 och efter någon nervös minuts väntan såg vi ett litet q efter tiden. Vi gick till final! Wohoo!
Laddade o lite nervösa i finalen. Vi fick bana två vilket gjorde jobbet lite svårare för Emma och Elin i kurvorna. Vår första växel var bra men inte perfekt denna gången. Löpningen kändes återigen grymt skön även om Belgiskan på ettan gick väldigt bra. Andra växeln var lite tät men helt ok och sista växeln var lång men bättre än försöken. Vi kom in som sjunde lag och det kändes som om vi sprungit bra allihop. Vi hoppades att tiden trots lite sämre växlingar skulle va bra, men den blev 43.75!!! Helt otroligt! Bara 14 hundradelar från svenska rekordet! Helt klart bättre än vad jag trodde.
Jag känner bara att med lite finslip och justeringar på dom växlingarna så kan vi slå rekordet om vi får en chans till. Det hade varit hur kul som helst. Jag vill springa igen!!!
2 Kommentarer
Rekordet ryker på Finnkampen istället :)
Sicken fin sida btw ;)
Ja det hoppas jag, hade vart grymt!
Tack! Visst e den snygg?!
De gjorde du bra. :-)